- Mamma, mamma, mamma...? I en hes, skrälig, viskande-röst. - Mamma, mamma, mamma...? I drömmen känns det som att det håller på i evigheter och det tar så lång tid att bestämma, lokalisera och avgöra vem vad hur när. Vad är det här? - Mamma, mamma, mamma?Rösten fortsätter: - JAG HAR BAJSAT OCH KORVEN SER UT SOM EN SKO.
Antingen går man all in inför kommande kick off med tema och pris för bästa klädsel. Eller så gör man det inte. Jag behöver överväga för- och nackdelar. Kommer jag exempelvis kunna stå för mina så fint uppstolpade punkter inför kommande lönesamtal? Kommer jag att se respresentabel inför nya VDn? Kommer jag behålla min värdighet? Kommer jag att kunna hålla snoppen i styr? Kommer vi att ha asroligt?:)
Tjuvstartade med Mackan igårkväll, han var grym!;)Ikväll tog vi en cykeltur innan nattinatti sen var det bara jag, runkeeper och typ 30 lösa kossor. Jag sprang 3,5 km (stannade två gånger) och jag trodde helt seriöst att hjärtat skulle stanna sista uppförsbacken. 
Livet är inte så lätt alla gånger. Ibland står man fast, i ett vägskäl, och vet inte hur man ska hitta hem. Då måste man ibland stanna upp - ta ett djupt andetag och fundera.I det här skedet var Melker tjuv och Marcus polis så Melker gick rakt i fängelset utan att passera gå kan man säga. Men väl där så lyckades han med lite tålamod på sig tröjan. Helt själv
10 dagar utan det här mjuka, väldoftande, underbara och smått vackra brödet. Jag vet att Jesus åt bröd och drack vin och jag är också helt övertygad om att han inte tagit ett snack med Anna Skipper innan. Det må vara otroligt gott, men det är också det ända. Jag ser inte att man ska följa en viss diet utan istället borde man ska utgå från sig själv och sin kropp och veta vad man mår bra av och vice versa. Att man ska vara medveten. Det finns så mycket vi kan stoppa i oss så det är väl rätt logiskt egentligen- allt är inte bra för alla. Jag blir tjock och bajsnödig av bröd. Jag blir gravid i 26 veckan och sjuk. Jag är 100% säker på det. Stor varningstriangel riktar jag nu mot detta helvetesbröd när jag efter 10 dagar nu ligger och skakar. Apstinens utan dess like. Jag känner doften av rostat bröd vart jag en går och blir tvärlack när resterande familjemedlemmar äter och njuter- och nåde den som tappar något på golvet, då kanske jag (och katten) kommer och äter upp det...#sockerknark
Den här bilden är till Linda Fantenberg, hon som förklarar att nog fan finns det saker att störa sig på när det gäller mig också. Jag som trodde jag var helt perfekt. Ni vet när jag står där vid spisen och lagar min bulgur då känns det som att jag står mitt i köksdelen på ikea.se under fliken "inspiration". Där står jag. Med färska blombuketter överallt. Like a fucking god. Det här är lite som man säger- att se på saken ur ett annat perspektiv. Jag ser alltså inte det ni ser på bilden. Helt seriöst
Det blev inget sova. Istället så byggde vi ihop den här! Jag la ut en länk på facebook hit till den här bloggen och skrev; försten som skriver en kommentar får en lekdag med en understimulerad Alexandra- gäller även er läsare.Nu ska jag börja förbereda ett ihopkok a la Jamie Oliver style - fastnade på ett program (säkert en gammal repris från 2000talets början, sånt som dom visar på dagarna när man går hemma) och ringde efter lite zucchini och paprika. Spännande. Jag antar att Jamie vann lekdagen 
Plötsligt så händer det. Barnet, som klättrade på väggarna hela dagen igår när jag och lill-barnet kräktes och bajsade ikapp, har äntligen slagit sig till ro. Funnit sin plats. För första gången på 4 år vill han äntligen leka inomhus. Liksom helt själv utan entertainer-mammor brevid. Han leker olika roll-lekar, bygger med lego, läser bok och just nu är vår stökiga och högst oattraktiva säng ännu stökigare och utsedd till byggarbetsplats där alla byggjobbare och traktorförare heter Thomas. Jag och lillplutt är/har varit magsjuka och här sitter jag i en enda stor vabb-byggarbetsplatsbubbla och försöker få 5 minuters sömn mellan grävmaskiner och traktorer medans den lilla sjuka sover.Mitt första inlägg.